Namn förslag?
Någon som har namnförslag på min nya novell som alldeles snart kommer upp? :)
har typ två just nu: ~Dreams do come true~ & ~Remember~
men dom passar inte riktigt novellen...
problem med alla kapitel
Vet att vissa har haft svårt att hitta kapitel 6, till och med jag har det :)
Så jag tänkte lägga ut det igen. Och tydligen så låg kapitel 6 i kategorin 'annat' *suck*
Vet verkligen inte varför den har hamnat där, men nu har jag iallafall fixat det,
och här är en länk:
~Kapitel 28 Sista delen~
Förra kapitlet -
Vi satt istället och pratade i några timmar, om allt och inget. Men när jag knappast kunde hålla ögonen öppna, så började vi bädda i hennes lilla, sköna bäddsoffa, hon hade i sitt nästan helvita rum. Om man skulle kortfatta hur hennes rum såg ut. Så skulle jag nog använda ordet, vitt!
Sängen, skrivbordet soffan och ja allt, var vitt, eller ljusrosa. Jag tyckte om hennes rum, till skillnat från mitt. Som var ostädat, och mest mörka färger.
Jag vaknade upp dagen efter av att Veronica gick in i något, och sa några svordomar för sig själv medans hon hoppade på stället.
-Vad hände? Frågade jag skrattandes, och hon satte sig ner på sängen.
-Inget...Sa hon tyst, och frånvarande. Eftersom hon börjat smsa med Seth. Hon har alltid samma fåniga leende på läpparna när dem två smsar.
Jag satte mig långsamt upp och hon kollade frågande på mig.
-Du glömmer visst alltid att ta bort ditt smink va? Frågade hon, och jag suckade.
-Ja...Mumlade jag, och gick till badrummet för att ta bort det. Precis när jag skulle gå tillbaka, så kom hennes storebrorsa in till badrummet, och jag kollade generat ner i golvet. Jag hade endast en T-shirt och trosor på mig.
Jag gick snabbt förbi honom, och stängde försiktigt dörren efter mig, in till Veronicas rum.
Hon satt vid datan, och verkade vara upptagen med att läsa något.
-Du vet väll att du och Harry, nu är ett officiellt par? Frågade hon glatt, och jag bokstavligen slängde mig på sängen hon låg i, för att se vart hon sett det. Men hon hade stängt av datan.
-Hur fick du reda på det? Frågade jag chockat, och lite oroligt.
-Läste det, folk har väll börjat fatta hur det är mellan er...Sa hon, och jag satte mig upp i sängen. jag hade fått ett sms tidigare, och jag såg nu att det var från Harry. Som undrade om jag var ledig idag. Först hade jag tänkt vara med Veronica, men eftersom hon och Seth skulle någonstans. Så jag sa till Harry att jag skulle komma till honom vid 1.
------
Jag knackade försiktigt på hos Harry, såklart var han lika långsam med att öppna dörren, som vanligt.
Efter ett tag så hörde jag fotsteg som kom närmare dörren.
-Louis?! Sa jag förvånat, när han öppnade dörren. Han svarade inte, utan fortsatte bara sätta på sig sina skor.
-Förlåt, jag tänkte precis gå... mumlade han, och jag stoppade honom, när han försökte gå ut genom dörren.
-Har du gråtit?
Frågade jag, och han kollade på mig, med rödsprängda ögon.
-Förlåt, jag ska inte förstöra din och Harrys dag...Sa han, och började gå med snabba steg mot sin bil.
-Harry? Ropade jag lite försiktigt, och hans huvud tittade fram ifrån badrummet.
-Vad gör du där inne? Frågade jag med ett skratt, och jag började gå mot badrummet.
Han kollade med ett charmigt leende på mig, och lutade sig fram för att kyssa mig, men jag vek undan. Och han kollade nästan lite sårat på mig. Fast just nu fanns det lite viktigare saker än sånt.
-Vad har hänt med Louis? Frågade jag allvarligt, men han log bara stort, och lyfte upp mig.
-Vad gör du? Frågade jag, och han slängde försiktigt ner mig på soffan, och la sig över mig.
-Du vet väll att jag älskar dig... Sa han, och hans ansikte närmade sig mitt.
-Jag älskar dig också, men...Louis? Sa jag, och han kysste mig
-Kan vi inte bara njuta av stunden? Frågade han och kysste mig igen.
-Nej, för jag kommer bara tänka på vad som kan ha hänt Louis Sa jag, och han satte sig upp.
-Inget speciellt har hänt...Sa han med en suck, och drog händerna genom sitt hår.
-Så varför gick han härifrån i tårar då? Frågade jag, lite smått irriterat. Och Harry kollade lite chockat på mig.
-Varför bryr du dig om Louis? Frågade han, och jag kollade frågande på honom. Han visste att jag och Louis stod varandra närmare, än vad jag gjorde med någon annan av killarna.
-Frågan är, när du ska börja bry dig! Sa jag surt, och gick till hallen. Jag satte snabbt på mig mina skor igen, och smällde ig
en dörren efter mig. Men den öppnades igen, sekunden efter.
-Tror du verkligen så om mig? Frågade han, och tårarna började bildas i ögonen. Jag vände mig sakta om, och la huvudet lite på snedden.
-Jag har ingen aning om vad som hänt Louis, men jag fattar inte varför du inte ställer upp för honom, nu när han behöver dig.
-Jag vill bara utnyttja den lilla tiden vi har med varandra...Sa han och ställde sig framför mig. Jag kollade upp på han, och log lite smått.
-Men det känns som om du inte änns vill, umgås med mig! Sa han tyst, och leendet försvann.
-Såklart jag vill, men.... Började jag
-Gå till Louis du... Sa han, lite motvilligt. Och jag log mot honom.
Louis bodde inte mer än några minuter ifrån Harry, så jag började gå lite långsamt till honom.
-Vänta! Hörde jag Harry ropa efter mig, och han kom där springandes, med ett stort leende på läpparna.
Jag saktade ner, och lät han komma ikapp.
*Två år senare*
-Shit, jag kan inte fatta att vi ska bo här... Sa jag och kollade mig omkring i våran stora lägenhet.
Jag kände Harrys armar runt mig, och han kysste mig på huvudet.
Han drog ner mig i våran soffa, som nästan var det ända som fanns i lägenheten just nu.
Jag kände hans läppar mot mina, och jag log mot hans läppar.
-Hallå? Ropade Niall ifrån hallen, och jag ställde mig snabbt upp, och vi båda gick ut till Niall.
Niall ställde ner kartongen vid trappan till övervåningen, och Harry bar upp den dit.
Våran flytthjälp skulle inte komma förrän imorgon. Så killarna hade hjälpt dom bära hit några saker dom behövde.
En halvtimme senare hade alla killarna kommit och Harry hade fixat någon liten inflyttningsfest. Så just nu var hela våran trädgård full av folk som satt vid poolen. Liam och Niall stod vid grillen och skrattade åt något Louis precis hade sagt.
-Hey babe... Sa Harry tyst i hennes öra, och hon rös till lite lätt.
-vad gör du? Frågade hon skrattandes, när Harry la sina händer över sin mage. Hon vände sig om mot honom, och kysste han på läpparna.
Han drog henne ifrån sig en bit och kollade ner på hennes mage.
-Lite ser man väll ändå? Sa han, och jag drog upp tröjan en bit.
-Nej, det är bara 12:e veckan... sa jag skrattandes, men slutade när jag såg Niall stå någon meter bakom Harry, med en chockad min.
Ingen förutom jag och Harry visste att jag blivit gravid, och vi hade inte tänkt berätta det för killarna på ett tag.
-Niall... Sa jag överraskat och generat. Harry vände sig snabbt om.
-Sarah, är du....? Började Niall och hans blick drogs till min mage, och jag drog ner tröjan samtidigt som jag nickade på huvudet.
-Men berätta inget för dom andra killarna! sa Harry och Niall nickade på huvudet. Han verkade fortfarande var lite chockad. Ungefär samma reaktion som jag fått ifrån Harry när jag berättade det för honom.
Vi hade valt att inte berätta något för någon annan, eftersom vad som helt kunde hända. Och Sarah ville helst vänta tills det syntes bättre.
Niall blev normal igen, och sken upp i ett leende, innan han anföll oss med en kram.
-Grattis! Sa han glatt, och Harry verkade lättad.
Någon månad senare
Min och Harrys lägenhet var nästan helt klar nu, det ända vi inte gjort klart var barnkammaren. Vi hade tänkt fixa det senare när vi visste könet och så.
Just nu var vi hemma, och dom andra killarna var också här, samt Louis och Liams flickvänner.
Jag hade mått illa nästan hela tiden dom senaste veckorna, och Harry hade varit riktigt orolig för mig också.
Dom alla satt vid poolen, och medans dom andra satt i sina badkläder, så satt hon i ett par jeans shorts och ett oversize linne. Allt för att dölja den lilla bulan hon fått på magen. Eller den var inte speciellt liten längre. Och hon tyckte att dom andra borde ha märkt något. men hon antog att dom bara trodde att hon gått upp lite i vikt eller så.
Tillslut blev det för varmt, så jag tog av sig sina shorts, och under hade jag på sig sin bikini.
Dom andra tyckte bara att hon var konstig eftersom det var en av dom varmaste dagarna på länge, och jag hade inte änns rört vattnet.
-Harry? Sa jag lite tyst och han kollade frågande på mig.
-är allt okej? Frågade han lite allvarligt, och jag skrattade lite tyst åt honom.
-Kom! Sa jag och han följde glatt efter mig.
Vi gick in till vardagsrummet, och jag satte mig ner i soffan.
-Jag tror vi måste berätta för dom... Sa jag, och såg hur han spände sig.
-Om det är okej för dig. Fortsatte jag, och han nickade.
-Det är bara det att jag inte orkar med allas blickar, och det är jobbigt att gå runt och dölja det... Sa jag tyst och Harry kollade upp på mig med ett leende.
-Då går vi och berättar för dom! Sa han och pussade henne på kinden.
-Det är något vi måste berätta.... Sa Harry högt, och dom alla stannade upp i sina rörelser.
Harry stod bakom mig, och jag hörde han ta ett djupt andetag för att kunna berätta.
jag kände hans händer på min mage igen, och dom andra kollade fortfarande frågande på oss.
-Jag är gravid! Sa jag snabbt, och Zayn som satt och drack vatten, satte i halsen. Jag kollade bak på Harry, som log större än någonsin.
-Grattis! Sa Eleanor och gick fram till oss, strax därefter kom Danielle och dom andra killarna.
-Wow Hazza! Sa Louis och klappade honom på handen.
Dom alla ville se min mage, och jag drog generat upp linnet en bit.
Efter ett tag hade dom lugnat ner sig, och jag låg i Harrys famn i en solstol och han viskade i mitt öra
-It´s you and me...
Sista kapitlet, i den här novellen :)
Hoppas slutet blev okej, blev igentligen helt annorlunda ifrån vad jag tänkt mig men jaja...
Så just nu kommer jag bara skriva ifrån min andra novell som finns HÄR :)
Så när jag börjar med nästa novell så kommer ni få reda på det HÄR :)
